Vi bor pâ gränsen till ett av den här stadens tjusigaste kvarter. Pâ väg till och frân nounoun passerar vi tvâ av kvarterets skolor. Den ena är privat katolsk, den andra är statlig. Varje gâng förundras jag lite över hur klonade alla föräldrar som lämnar eller hämtar sina barn ser ut. I privatskolan är klädkoden kostym alternativt diskret men exklusivt elegant (typiskt fransk överklass, exklusivt men inte för iögonfallande). Vid den statliga skolan är alla föräldrar mer eller mindre avslappnat men välbärgat "bobo" (bohem-chica), och ser ut ungefär som om de jobbar för hippa IT start-ups, pâ konstgallerier eller pâ redaktionen för franska Elle.
Varje dag tänker jag att det är rätt skönt att föräldrarna till barnen i den struktur (kombinerad dagis/dagmamma) där vi har vârt barn är inkvoterade för att uppnâ nâgon slags social mix. Jag inbillar mig att det är intressantare bâde för barn och föräldrar med en lite av varje cocktail.
Nästa âr när lillen börjar skolan hamnar han eventuellt i bobo-skolan. Förutom bristen pâ diversitet sâ börjar jag redan förfasas över hur sunkig den här maman kommer känna sig när det är dags att hämta. Stâ där i urtvättade jeans och t-shirts när alla andra piffiga föräldrar trippar fram pâ designerklackar och kindpussas i moln av limited edition parfymer som jag aldrig hört talas om.
Suck, listan pâ i-landsproblem blir sannerligen allt längre och längre i det här hushâllet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar