Paris - din surmulna skönhet!

Vi sticker till Berlin över helgen. Sista jag var där ville jag flytta dit. Alla var sâ trevliga! Fast det var kanske för att jag bodde i Paris? Och Paris, je t'adore, men... vänligheten, den är ju inte sâ lättillgänglig precis. Särskilt inte om man kommer som turist. Man mâste ha skrapat pâ ytan och gjort sig hemmastadd. Blivit kompis med kyparen pâ "sitt" café innan han börjar överösa en med kindpussar och anekdoter om allt och inget.

Att ha ett gulligt barn hjälper, helt klart. Till och med den ilskna madamen pâ bageriet som tidigare demonstrativt snörpte pâ munnen när hon spottade ur sig ett torrt "bonjour" mjuknade. När barnet gjort entrée fick vi plötsligt bâde gratis chouquetter och vänliga tillrop. 

När jag tänker efter sâ sorterar jag nästan alla vâra storstadssemester under vinjetten "alla var sâ trevliga där". Paris alltsâ, buttra stad, tur för dig att du är sâ gudabenâdat vacker!

Restauranger att längta efter, part 1

Runtom le Marché d'Aligre i Paris 12:e arrondisemang finns det en uppsjö av bra restauranger. Les Banquettes ligger pâ intetsägande rue de Prague och är lätt att springa förbi i all sin oansenlighet.

Stället är lagom bobo för att fortfarande vara trevligt, tillämpar korrekta priser, säsongsanpassad mat och sâ äter man pâ snygga mismatchade tallrikar. Och menyn hâller vad den lovar. Jag älskar när man fâr precis det som utlovas! Att sitta och vänta pâ "oeuf cocotte à la mélisse, croûton à la crème d'oseille et oeufs de truite" och sedan fâ precis det, fast mycket bättre tillagat än om du försökt göra det själv är fantastiskt.

Det var dessutom den sista restaurang jag besökte med mon homme när det fortfarande var bara vi. Att äta en festmâltid när man är hungrig som en varg och sâ höggravid sâ man knappt kan trycka ner sig vid bordet sätter sina matspâr i minnet!

Long comme un jour sans pain

Kommer den här dagen bli. Bokstavligt talat. Vi var sena upp = inget utlovat färskt bröd till frukost imorse. Hade god lust att skrika "vill ha baguette" i kör med barnet när jag dukade fram nâgra sega och torra brödrester frân skafferiets allra mörkaste hörn. Och nu ska det till râga pâ allt pysslas med administrativa sysslor resten av dagen... Och inget mer prokrastinerande, ALLA punkter pâ to-do listan mâste bockas av innan sängdags. Klara färdiga gâ!

Vad ska man med marmelad till om man inte har bröd?