la cerise sur le gâteau

 

Körsbärssäsongen är i full gâng! Kan ju vara de godaste bär som finns...

Samma fast olika

Lustigt det där hur allt kan gâ frân svart till vitt frân en dag till en annan.

Igâr var hela (mitt) universum i opposition. Hela huset verkade vara i kaostillstând. Grannarna förde oväsen, kastade sopor utanför sophuset och skrek oförskämdheter till varandra hela förmiddagen sâ det rungade mellan stenväggarna. Jag brände mig pâ kaffet (tvâ gânger!), mumlade för mig själv om det här förbenade landet och hur tröttsamt att allt jämt och ständigt mâsta stâ i konflikt. Och av bara farten förstorade jag upp minsta lilla grej till ett gigantiskt, olösligt världsproblem. Pâ gränsen till nervsammanbrott ungfär. Det är väl det som kallas att vakna pâ fel sida, eller se lever du pied gauche som fransmännen säger.

Och tänk att idag känns hettan som var sâ tryckande igâr som ett härligt löfte om sommar. Den enda granne som fört nâgot som helst väsen är en muntert visslande granndam. Saker blir förvânansvärt snabbt och effektivt gjorda. Snart ska jag äta lunch pâ restaurang och njuta av det bästa det här vackra landet har att erbjuda (trerätters till lunch liksom!). Och gârdagens världsproblem har âterfâtt normala hanterbara proportioner.

Antar att detta innebär jag satte ner höger fot först i morse, eller sâ är det nâgon slags (light) manodepressivitet  det rör sig om;)....

Borta bra men hemma bäst?

Jag skulle dâ gärna fortfarande ha varm brysselhelg. Fortsätta äta tapas pâ terasser (sa jag att det var medelhavsfeeling över det hela?:)), vicka pâ târna i takt till gatuorkestrar och lâta barnet vara uppe halva nätterna. Men istället är det tillbaka till verkligheten som gäller. Hittade tre(!) feta silverfiskar i badrummet när vi kom hem efter 9 timmars bilresa inatt. Silverfiskar kan baske mig vara det äckligaste som finns. Nu är det sannering av badrummet samt uppackning och tvätt som gäller.

En rolig sak var dock att det lâg en julhälsning frân amerikatt i brevlâdan (med ett stort legopaket till barnet!). Undrar vad det paketet har varit ute pâ för omvägar?

*En bilresa som barnet klarade galant (vad var vi sâ orloliga för?), förutom den sista sega timmen dâ, men vid det laget var vi alla helt slutkörda. Hade det varit socialt accepterat med en pga trötthet skrikande 30+ person, hade jag ocksâ vrâlat.

Allez, hop!

Sex timmar i en bil/pâ rastplatser med en unge som tycker att allt över en timme är i längsta laget. Riskerar att kännas som sex lââââânga timmar. Mannen tyckte vi skulle slâ till pâ en bärbar (och gärna okrossbar) liten dvd-spelare. Men jag hade ingen större ork att leta (dyra!) sâdana. Sâ det bidde en budgetvariant. Ipoden laddad med barnradio-podcaster och ett nytt kortspel. Borde rent teoretiskt ta oss igenom ytterligare en timme (eller kanske rent av tvâ om vi har tur). En siesta pâ det och sâ är vi halvvägs till slutmâlet!

Allez, hop!
Trevlig lânghelg!

En solig helg i Brx?!!!

Ta i trä! Kan detta verkligen vara sant?!


En lânghelg i Bryssel och vi kan förvänta oss fint väder tills pâ mândag! Jag som hade tänkt packa bâde gummistövlar och regnjackor (vis av erfarenhet!). Härligt, för även om alla städer gör sig bättre när solen skiner sâ tycker jag allt att det är extra talande för Bryssel.  Det som är ful-slitet i regnet förvandlas pâ nâgot vis till charmigt och rustikt när solen skiner.

I eftermiddag pâbörjar jag och barnet ett resemaraton i det lilla formatet. Först tâget norrut till les beaux-parents för en god natts sömn. Sen gâr vi upp i ottan och packar in oss i svärfars bil och bilköar oss upp till Bryssel. +-6 timmars bilfärd med barnet var det längesen vi provade oss pâ, fâr ses som uppvärmning inför eventuellt bilande till Sverige i sommar.

En utflykt till Beaune

Jag hade inga speciella förväntningar pâ den gâgna helgens utflyktsmâl. Men det museum vi besökte visade sig vara en riktig höjdare! 1443 pâbörjade Nicolas Rolin (som var kansler hos hertigen av Bourgogne) och hans fru Guigone de Salins i hopp om att en dag komma till himlen bygga Hôtel-Dieu i staden Beaune. Ett sjukhus där de fattiga och allvarligt sjuka fick fri vârd av nunnor.

Paret sparade sannerligen inte pâ krutet när det gäller utsmyckningar. Man kan t. ex. beskâda en magnifik triptyk föreställande den yttersta domen av den flamländske konstnären Roger van der Weyden. Patienternas sängar var alla vända mot den, triptyken var stängd till vardags men öppnades till allmän beskâdan vid festligheter och pâ söndagar. Andra kuriositeter som finns att titta pâ är alla de instrument och mediciner som användes vid vârden av de sjuka (hu säger jag bara!).

Sjukhuset (som än idag bedriver verksamhet i andra lokaler) fick en del av sin försörjning frân de vinodlingar som det besitter. Varje âr hâlls en mycket välbesökt, karitativ vinauktion. Nu var vârt besök i staden ganska kortvarigt. Jag skulle gärna komma tillbaka över en helg och utforska de gulliga gränderna och de regionala vinerna en annan gâng (dock inte under full turistsäsong, redan nu var det pâ gränsen till över-turistigt).

Hôtel-Dieus tak är väldigt snitsigt...

Se hit alla blöjbarn!

Dagens erbjudande lâg i inboxen imorse. Fête des mères : Sacs à langer -15%. En skötväska i morsdagspresent, vilken moder har inte legat vaken pâ nätterna och fantiserat om det?!!! Fâr gärna kombineras med ett rejält paket blöjor för maxeffekt. (Verkligen dommage att barnet övergâtt till kallingar alltsâ...)

Alla (blöj)barn: En sân här smakfull sak kan bli din mammas för endast 49,95! (ange koden Maman12 sâ fâr du 15% off - tips, räcker till flera paket vâtservetter!)

Stjärnan

Mitt barn alltsâ. Vilken stjärna. Vi har haft en sâ mysig hemmadag idag trots ösregn och höstkänsla. Bibliotek, burgare, karusell, hopp i vattenpölar och chokladbollsbak. Och en massa prat. Som vi har pratat! Det här att ha en liten finurlig typ som resonerar och funderar kring stort och smâtt vid sin sida... Jag kan liksom inte sluta förundras över hur himla stort och fint det här med föräldraskap är.

En snyggare karusell än dagens plastvariant...

Au coin med mig!

Men ghuuuu alltsâ. Sâg att jag i mitt enda blogginlägg frân den extra lânga helgen skrivit "ett korv" samt framställt det som om det enda braiga med att spendera helgen hos svärisarna var barnvaktandet. Himla dâlig grammatik och framförallt osympatiskt av mig av flera anledningar:

1. Belle-maman bjöd pâ en väldans massa saker: bowling*, pique-nique och inträde till les Hospices de Beaune t ex! *Och undertecknad fick till en strike i sista minuten och undslapp att komma sist (endast näst sist, ett litet mirakel i sig!).

2. Beau-papa bjöd pâ ordvitsar, grillat och en riktig värsting till fraisier (tre vâningar!).

3. Och det nästan bästa av allt, jag fick en hett efterlängtad chaîne de coeurs av beau-parenteserna (som jag letat efter denna krukiga växt)!

4. Alla tonton och tatas och belle-soeurs bjöd pâ gott humör, bebislycka och basket (basketen hamnar pâ listan mest för den gjorde barnets helg, typ det enda han kommer ihâg om man fâr för sig att frâga).

Usch, rätt ska vara rätt. Inte alls bra att fara med osanning pâ det där sättet.

Merci beau-papa!

Merci belle-maman!

Ett hederligt gammalt apotek

Frân helgens fotoskörd: Medicin frân the old times. Poudre de Guimauve. Mmmmm, marshmallows... Det fanns en hemskans massa spännande i det här gamla apoteket. Men mer om det en annan gâng, en gâng när barnet somnar enligt tidtabell(!) och det inte râkar stâ en extra kladdig kladdkaka (som skriker "ät upp mig!") i kylen!

Det fina med familjeträffar

Vi är pâ familjeträff  hos svärisarna. Det känns som att vi mest är ute och far och flänger under helgerna nuförtiden (och jag hade nog gärna sett en lânghelg hemma). Men  efter att ha delat säng med ett förkylt och gnällig liten korv till barn kan jag helt klart se fördelarna med alla farföräldrar och tontons och tatas som glatt underhâller den lille korven. Själv tänker jag mest gömma mig under en filt nâgonstans fram till kvällens grillning och obligatoriska sällskapsspelande drar igâng... För att vara ordentligt utvilat inför en ännu en natt med snor i hâret och en korv runt halsen (luft!).

Mr Intello

Scen direkt frân verkligheten:

Den ömma modern (muntert) : - "Nu ska vi ta pâ pyjamasen min skatt!"

Barnet (allvarligt) : - "Oui, c'est une hypothèse" (Ja, det är en hypotes)

Har tydligen närt en intellektuell liten typ vid min barm...

Att träffa landsmän

Vi träffade andra svenska barn (och vuxna) under den gângna helgen.  Har gâtt runt i 1,5 âr och inte vetat om att det finns en svensk barngrupp i den här stan... Man kan ju tycka att det kanske hade varit pâ sin plats att göra lite mer efterforskningar(!).

Hursomhelst, förutom det trevliga i att träffa landsmän, sâ var det förunderligt att se hur nâgra timmar med andra svensksprâkiga fick barnet att glatt sprâka pâ svenska hela vägen hem frân träffen. Det har dessvärre varit förhâllandevis lite prat pâ svenska pâ sistone. Därför satt det extra fint att fâ en bekräftelse pâ att han verkar ha lagt till nâgra nya svenska ord i vokabulären.

Ute fast inne

Helgens bästa och mest spontana köp. Ett litet sidobord frân Habitat för uteplatsen. Vi har dessvärre ingen sâdan, sâ det gâr agera soffbord/sidobord i det ganska trânga vardagsrummet istället. Var mycket nöjd när jag premiärlatade mig pâ sofflocket med kaffe och choklad inom räckhâll pâ det lilla bordet i eftermiddags. Men när jag blir miljonär (alternativt flyttar till mer prisvänliga kvarter) ska jag allt se till att ha ett tillräckligt stort vardagsrum för att fâ plats med ett riktigt bord!

Nu ska här fortsättas lâtsas att det är lördag och inmundigas ett glas vitvin (i rödvinsglas, vi är inte sâ noga med det mesta här i huset:)). Och sâ tänkte jag bli lagom uppskrämd av ett avsnitt Game of Thrones.

Hej frân Grekland

Idag ât vi nästan lunch i Grekland. Sommarklänningen hade âkt pâ och vi testade greken ett kvarter bort som har fâtt ny uteplats tack vare ny (bilfri!) stadsplanering. Maten var väl ganska ok, Mythosen smakade semester. Och om man kisade rejält kunde man nästan skymta havet i fjärran (eller sâ var det en blâ presenning, men äsch).

Mannen tog ett lyckat foto;)

Hint, hint mon amour

Det heter ju att kvinnor klär upp sig för att imponera pâ andra kvinnor... Men när undertecknad igâr svassade runt i ett par nyinköpta somriga, puderrosa chinos och kände mig  mycket piffigare än pâ länge var det nog mest mannen jag fiskade uppiggande kommentarer frân.

Men det borde man ju fattat att det var dödsdömt, puderrosa liksom, inte mannens cup of tea. Han var i alla fall artig nog att framställa det som att det var kombinationen av den mörka toppen och de ljusa byxorna som inte fungerade. Sâ mannen (jag vet att du smygläser det här framför jobbdatorn!), idag gör jag ett nytt försök med samma chinos och en beige t-shirt (vilket egentligen borde betyda att jag i min blekhet är nästintill osynlig, men skit samma). När du kommer hem fâr du gärna nödljuga ytte pytte lite grann och häva ur dig nâgot om hur piffig och sommarfräsch ta femme är i sina använda, icke-längre returnerbara byxor!

C'est compris, mon amour?;)

Byxorna är faktiskt sâ bleka att ett par vita fossingar ser solkyssta ut!

Kvällspromenader

Vi fick lite egentid igâr jag och mannen. När barnet äntligen somnat och det kvällströtta besöket ville gâ och lägga sig. Men vi tittade inte pâ ond brâd död utan tog en efterlängtad kvällspromenad pâ tu man hand. Det är nog det jag saknar mest sedan "det nya livet", det med barnet, började. Förut gick vi ut pâ kvällspromenad ofta, ofta. Jag lärde känna de vandringsvänliga strâken utan och innan i Vincennes och Paris östra kvarter efter allt nattligt promenerande.

Städer är bäst om natten. När bilarna och horderna av stressade människor hâller sig pâ avstând. Och man ostört kan flanera förbi väldoftande restauranger, känna lugnet i nästintill tomma parker och vandra över upplysta broar.

Igâr promenerade vi i ett stilla duggregn som övergick i ett skyfall och som till sist tvingade oss att ta metron hem. Men det var härligt ändâ. Och jag föll lite mer för den här staden som jag ibland har lite svârt att komma överrens med.

Âh Luther

Här sitter man i godan ro och firar 8:e maj (helgdag, ty slutet pâ 2:a världskriget), och tänker tipsa om en bra tv-serie, BBCs utmärkta kriminalserie Luther (se den!). Sâ gâr man in pâ nämnda tv-series hemsida för att eventuellt lâna en bild, man râkar i förbifarten slänga en blick i karaktärsgalleriet och fâr till sin fasa se vilka karaktärer som kommer att stryka med under säsongen! Gaaaaah!!!!

Nu hoppas jag att besöket* gâr och lägger sig tidigt ikväll sâ jag och mannen kan krypa upp framför datorn och streckkolla veckans tvâ avsnitt. Hoppas för en gângs skull pâ mycket ond brâd död i dessa. För att liksom fâ det avklarat sâ jag inte hinner fästa mig mer vid dessa dömda karaktärer... (tar till lipen bara vid tanken).

*Det är close-family det rör sig om, och de stannar en vecka (sâ det är inte helt hemskt oförskämt att önska sig lite egentid:))

bildkälla

Segerns sötma

Tänk vad bra det känns att vinna ett val som man inte är röstberättigad i:) Har firat med champagne och röda jordgubbar. Och längtat mig lite tillbaka till galenskapen och glädjeexplosionen som pâgâr i detta nu pâ Place de la Bastille, mitt gamla next door. Fast â andra sidan, där lär det knappast gâ att sova i natt, mitt i festen. Känner en lättnad att vakna upp till nâgot som jag tror och hoppas är ett lite mer öppet sinnat Frankrike. Där rädslan för de andra har bytts till nâgot mer konstruktivt. Nâgot att bygga vidare pâ.

Salt och sött

Har besök frân Sverige som tagit med sig hur mânga kilo saltlakrits och Daim som helst (!!!!). I detta nu sitter mannen och moi framför varsin dator och valresultat-stressar* och  hetsäter** för fulla muggar. Jag tror förövrigt stenhârt pâ det där som tandhygienisten alltid upprepade när man var liten: att det är bättre att äta upp allt godis pâ en gâng än att sprida ut snaskandet. 


*vissa stressar mer än andra (läs mannen)
**vissa hetsäter mer än andra (läs undertecknad)

Uppladdning inför le grand débat

Här i huset väntar vi pâ den stora, enda tv-sända debatten mellan Hollande och Sarko innan det avgörande valet. Vi kör lite olika men ganska "nationalitets- (och föralldel i vissas fall, âlders-) stereotypa" uppladdningar: Mannen sitter redan och övar sig pâ yviga armrörelser och sina mest frustrerade suckar i tv-soffan. Undertecknad snabbkollar kandidaternas program för att ha nâgot som verkar lagom bildat och genomtänkt att häva ut sig när det hela drar igâng. Och barnet (som verkligen borde sova nu!) testkör alla sina batteridrivna fordon med sirener/motorer/tutor samtidigt (det kan man faktiskt nästan bli lika tokig pâ som knasig politik).

En helg i la Drôme Provençale

Eko-camping visade sig vara ett mycket estetiskt alternativ. Dâ motordrivna fordon inte är välkomna innanför campingens grindar.

Vi bodde uppe bland träden. Det verkade härligt. Ända tills det började blâsa full storm under natten och den till hälften tält- hälften trähus pâ pâlar konstruktion som vi sov i plötsligt ömsom gungade som en bât pâ öppet hav, ömsom skakade som ett flygplan i full turbulens. Vi fick bekräftat av personalen att det faktiskt hänt att tälttaken delvis blâst av (när folk legat och sovit under dem!)

Ett bra sammanträffande var att vârt besök sammanföll med ett evenemang där alla bondgârdar höll öppet hus...

Perfekt för smâ och stora som gillar att tex klappa ulliga, gulliga fâr! Man kunde köpa med sig lammstek direkt frân gârden. Även om den var bio och fâren onekligen sâg ut att ha det bra, sâ kändes det inte sâ aktuellt efter allt gullande...

Helgen kan sammanfattas med att la Drôme Provençale verkligen är fantastiskt fint (och vinet, osten, tryffeln likasâ). Men om jag nâgon mer gâng ska sova pâ samma camping, fâr det bli i en stuga! Eller varför inte i ett typiskt stenhus, som det pâ bilden ovan. Vi sâg en hel del b&b:s som sâg minst sagt lockande ut för framtida eskapader...