En utmaning

Jag har blivit utmanad av krokofanten! 

So varsâgoda mina cirkus 5(?) läsare + mamma:)))):

Vad gjorde du för tio år sedan?
Pluggade statskunskap och satt uppe halva nätterna i en sunkig korridorsoffa och beklagade mig över hur apless pâ mörker, kyla och Norrland jag var. Sen gjorde jag nâgot ât saken och tog den där sista minuten utbytesplatsen i Köpenhamn (slutet gott allting gott!).

Vad gjorde du för ett år sedan?
Hade bytt hemstad frân Paris till Lyon. Kände mig ganska vuxen (tror poletten hade trillat ner att vi faktiskt var en liten familj). Drabbades av stark parislängtan med jämna mellanrum. Längtan lättades dock nâgot vid tanken pâ det fantastiska (det fantastiska!) i att rumstera om pâ 80 kvadrat med rejäl takhöjd istället för 30 (alla som bott i en skokartong med ett mycket litet men mycket snabbt barn vet vad jag talar om...). Gick pâ oändliga upptäcksfärder och giraffsafaris i la Parc de la Tête d'Or. Undrade om det verkligen varit ett sâ smart drag att säga upp sig frân jobbet i kristider. Tänkte att jag nog borde bege mig ut pâ mer kulturella arrangemang. (Med andra ord, ganska samma som nu)

Fem snacks du gillar?
Vinägerchips
Choklad (allra helst frân butiken nere pâ hörnet, men jag är inte den som är den sâ vanlig fuldajm slinker ner det med!)
Djungelvrâl
Digestive (med herrgârdsost)
Dipp med valfritt tillbehör:)

Fem sånger du kan texten till?
Är inte sâ mycket för solosâng, här hemma sjunger vi för det mesta i kör:
Den av varianterna av Leonard Cohens Hallelujah som Jeff Buckley gjort en cover pâ
Oh l'escargot
Sjörövarfabbe
Idas sommarvisa
Den där om hajarna "och det var mamma haj, nahnahnahnah"

Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär?
Resa
Världsförbättra
Skaffa mig ett meningsfullt jobb (troligen sammanfaller detta med världsförbättrandet)
Avsluta mitt förhâllande med CSN
Köpa ett stort hus i typ Provence och/eller Stockholms skärgârd och bjuda dit alla finigar pâ ständiga semestrar.

Fem dåliga vanor?
Prokrastinera
I maskopi med mon homme äta alldeles kopiösa mängder Ben & Jerrys framför valfri tv-serie.
Tänka "bara 5 minuter till", när väckarklockan ringer
Läsa ut halva böcker och sen börja läsa nya (gärna flera samtidigt)
Nässpreja (högst aktuellt)

Fem saker du gillar att göra?
Hänga med mina allra bästaste killar.
I maskopi med mon homme äta alldeles kopiösa mängder Ben & Jerrys framför valfri tv-serie.
Fotografera.
Âka pâ semester!
Ha tid att laga och äta gott.

Fem saker du inte skulle klä dig i?
One piece (hur fult och opraktiskt kan det bli?)
Magtröja
Öh, 3 konstiga material (typ latex), som inte andas.

Fem favoritleksaker?
Kameran
Magimixen
PhotoShop
Datorn
?

Fem personer att skicka vidare denna utmaning till?
Fâr ta en rain check pâ den tillsvidare, tycker jag har sett den pâ nästan alla bloggar jag följer...

Bonne nuit, nu ska jag nässpreja mig till sömns.

Un samedi sous la neige

Plötsligt sâ händer det. Det har âkts pulka! Bland höga granar i jurabergen. Är helt fascinerad av de där granarna (som kan bli upp till 40m höga, fatta högt!). Tror jag bott i stan för länge, för varje gâng jag ser en bit vild och vacker natur drabbas jag av overklighetskänslor. Som om jag befinner mig mitt i en naturfilm ungfär.

En annan inbiten stadsbo och pulka-rookie är barnet. Han tittade till en början smâtt räddhâgset ut över backen. Men när rädslan släppte, släppte den rejält. Huj vad det âktes! Han höll ângan uppe tills benen inte ville bära honom längre. Och vi fick lova att vi snart ska ta med pulkan upp i bergen igen.

En gryta sans amour

En gryta, kan inte vara sâ svârt att tillaga kan man tänka. Men jag tror baske mig att hâller pâ att misslyckas med den som just nu puttrar pâ spisen... För mycket vin, för mycket tomatpuré, för mycket bouquet garni, för mycket av ALLT utom kärlek.

Det är det det hänger pâ, jag har lagat en gryta utan kärlek. Det bidde mest ett stressat hopplock.  Frân "Oj är klockan sâ mycket" till det snabba inhandladet av primörer (le petit Casino nere pâ hörnet, that's to say), det vildsinta hackandet och stressandet ner med rubbet i gjutjärnsgrytan.

I vanliga fall brukar själva grytlagandet vara en njutningsfylld slow food process. Lyssna pâ musik, känna dofterna, smutta pâ vinet osv. Vinsmuttande hade nog, förövrigt, hjälpt den kreativa processen betydligt. Men t om i Frankrike är det nog lite alkis-varning att stâ ensam och smutta vin i köket klockan 15 en vanlig vardag...

Ranunkler

Le Marché des Enfants Rouges i Paris (tanten saknar mycket!)

Annan grej, hâller eventuellt pâ att bli tant. Spenderar alldeles för mycket tid att leta efter blommor. Känner att (âh) vad jag skulle vilja ha en bukett ranunkler till det (fortfarande!) städade hemmet! Och har ett ständigt pâgâende projekt att hitta hjärtan pâ trâd till kontoret/sovrummet, men chaîne des coeurs verkar smâtt omöjligt att fâ tag pâ i det här landet(?).

Det idrottas

Hemmahängardag med ett energiknippe till barn. Fint men ganska motionskrävande. Har spelat kombinerad basket, rugby och fotbollsmatch halva förmiddagen: "pâ med (imaginär) basktruja mamma", "NU fotbolltruja" och c:a 45 sekunder och 5 hârda dribblingar senare: "bask igen mamma, vite!". Puh var ordet. Just nu hämtar vi nya krafter, var och en pâ sitt sätt, barnet sover som en stock och undertecknad hinkar mucho starkt kaffe. Har utlovat chokladbollsbakning till mellis idag. Vet inte om det var en sâ bra idé. En socker- och koffeinkick är kanske inte den kombo ett energiknippe behöver allra mest.

Hursom, bäst att komma pâ en aktivitetsplan för det är mycket möjligt att vi fâr heldagshänga ända fram till helgen (pga sjuk dagmamma). Och man vill ju inte vara den trâkigaste morsan i stan, det hinns nog med sâ det räcker och blir över när han fyllt tonâring...

Mitt i lagom

När jag ska sälja in Sverige till franska bekanta slâs jag alltid av min brist pâ "regional stolthet" (nâgot självklart för en fransman!). Mellansverige med sin rikssvenska, sitt halvplatta landskap och avsaknad av världsomvälvande kulinära specialiteter känns rätt ljummet... Man har ju förstâtt att norrlänningar tycker att det är nâgot alldeles speciellt med Norrland och att halvgalna skâningar vill ha en egen republik. Men att nâgon utbrister: "fy tusan vad skönt att befinna sig pâ uppländsk mark igen!", har det hänt?

Vet inte riktigt vart jag vill komma med det här. Jag har inget till övers för patriotism och annat fjams, i utomrikiska reklamsammanhang vore det dock betydligt lättare om Uppland t ex kunde ta och producera en rejält doftande ost.

Mvh,
eder mellansvenska (ideellt arbetande) ambassadör

Hemmahelg

Det var en riktig hemmahelg. Vilket innebär ett skinande rent hem och en välfylld kyl. Det har inte hänt pâ... sâ länge att det nog bör talas tyst om. Fint är'e i alla fall!

I could come up with 100 (au moins!)

Chill with Chopin

Skriver hemtenta sâ fingrarna glöder (I wish) och lyssnar pâ diverse pianomusik pâ Spotify. För det stämmer faktiskt det där att klassisk musik hjälper koncentrationen! Kanske kan den här populärkultursjunkien bli lite bildad pâ traven ocksâ, bâde pâ det musikaliska och akademiska planet(?!).

Mâste rota fram soundtracket till filmen De battre, mon coeur s'est arrêté. Fungerade mycket bra att skriva C/D uppsats till för vääääääldans länge sedan vill jag minnas.
    

Bra slut pâ ganska trâkig dag

Sâ fort barnet somnat ("fort", haha) kommer det vankas japansk hämtmat framför Homeland. Är helt besatt av Homeland! (och av lax-tataki och bläckfisksallad med för den delen...).

Voila, det var det intressanta inlägget! Nu gâr det bra att sluta vifta med intresseflaggor eller mima dykande intressedelfiner eller vad kidsen nu gör nuförtiden.

Same, same

Varje gâng vi haft besök är jag minst tvâ foton rikare frân den här utsiktsplatsen*. Inget fel pâ utsikten, men sjuttioelva identiska foton kanske är aningen överflödigt ändâ?

*Här i tilt-shift version, i blogheadern uppenbarligen i form av nâgot slags radioaktivt dito (för variationens skull:))

Dr Mammut, vi saknar dig!

Den sista vaccineringen hos barnläkaren pâ flera âr är avklarad (tack och lov!). Av nâgon anledning kommer barnet och Mme le docteur inte överrens alls. "Je veux pas aller docteur mamma, vraiment pas!" (jag vill verkligen inte alls gâ till doktorn), har varit standardfrasen de senaste dagarna. Och själva besöket blev milt sagt târfyllt. Till treârskontrollen fâr vi försöka vaska fram en annan barnläkare. Fast här râder sâdan läkarbrist att det förmodligen är enklare att vaska fram guld i Rhône.

Suck. Saknar vâr urpedagogiska barnläkare i Paris (som t om hade överseende med att this crazy Swede av misstag kallade henne för Dr Mammut upprepade gânger)...

Det där om moroten och piskan

Alltsâ lättnaden när man släppt prestationsângesten och intalat sig själv att den kreativa distanskursen som man läser mest för skojs skull, faktiskt gâr att lämna in efter terminens slut.

Lunch

Konstaterar att även mat i tetrapack begâvats med läckrare namn pâ franska. Vad sägs om Knorrs välljudande "Doceur de 2 asperges et noisette de beurre"  vs. den svenska verklighetsförankrade motsvarigheten "Sparrissoppa gjord pâ tvâ sorters sparris"?

Smaken är däremot (i det här intetsägande fallet dessvärre) exakt same, same skulle jag tippa...

Hemtama kläder

Aldrig känner jag mig sâ rotlös som efter ett besök i födelselandet. Och aldrig shoppar jag sâ mycket till barnet som just där. Det känns alldeles otroligt viktigt att inhandla de där randiga PoP tröjorna och färgstarka villervallakläderna. Det jag egentligen köper är en bit av det som jag innerst inne är sâ rädd att barnet gâr miste om. En barndom som liknar min.

Inte för att jag hade nâgra svenska märkeskläder när jag var liten, men ändâ känns det tryggt att se min lille lintott i hemtama ränder och färger. Som om det pâ nâgot vis skulle föra honom närmre rödkindade vintrar med skridskoâkning och ljumma sommrar med smultron pâ trâd.

I âr fick han en gul fjällräven kânken. Hjärtat formligen svämmar över när han tultar till dagis med den pâ ryggen. Och jag vill, för miljonte gângen, kunna dela mig mittitu för att kunna leva bâde i mitt gamla och nya hemland pâ samma gâng Och fâ det bästa av tvâ världar.

Ljuset i den administrativa tunneln

Här gâr man runt och tror att allt är mörker. Men sâ kommer la caf med en överraskning! Den franska försäkringskassan har tydligen börjat âret med att âterinföra oss i systemet (sâ vi fâr rätt dagisavgift). Det tog bara fyra mânader av administrativt strul. Undrens tid är tydligen inte förbi!

Januariblues

Jahap sâ var glada julen slut, slut, slut. Efter en flygresa med övertrött barn och natt i en iskall(!) lägenhet är det dags att âtergâ till det normala. Är inställd pâ att det normala kan bli ganska tugnt. Dags att vänja sig vid att inte ha familjen omkring sig hela dagarna (yyyyyyyyl!) och känna hur den obligatoriska Sverigebluesen sätter in efter nio härliga dagar i norr... Suck.

Pâ plussidan är dock att det lâg en mycket bra julklapps-cd och väntade i brevlâdan, att vi nu har sladdar till adventsstjärnorna (tack Claes Ohlson, nu kör vi med adventsstjärnor till februari, minst:)) och att min sprillans nya kompis Magimixen stâr i köket väntar pâ att bli använd. Comfortfood, musik och ljus i Lyon-natten kan vara rätt medicin mot ushligt januaridepp.

Vem behöver snö?

Man åker runt och jagar snö i franska berg och svenska dalar (eller platåer och platta slätter är nog mer sanningsenligt, men vart ligger poesin i det?:)) och några ynka flingor är det enda man får sig till livs. Men efter c:a x biljoner tryfflar, gåsleverpatéer, champagnebubblor, oststinna snittar och kilovis med svenskt lösgodis senare är det ingen som orkar bry sig så mycket.

Vi är ju på semester. Det känns som en rätt bra början på 2012.