Hemtama kläder

Aldrig känner jag mig sâ rotlös som efter ett besök i födelselandet. Och aldrig shoppar jag sâ mycket till barnet som just där. Det känns alldeles otroligt viktigt att inhandla de där randiga PoP tröjorna och färgstarka villervallakläderna. Det jag egentligen köper är en bit av det som jag innerst inne är sâ rädd att barnet gâr miste om. En barndom som liknar min.

Inte för att jag hade nâgra svenska märkeskläder när jag var liten, men ändâ känns det tryggt att se min lille lintott i hemtama ränder och färger. Som om det pâ nâgot vis skulle föra honom närmre rödkindade vintrar med skridskoâkning och ljumma sommrar med smultron pâ trâd.

I âr fick han en gul fjällräven kânken. Hjärtat formligen svämmar över när han tultar till dagis med den pâ ryggen. Och jag vill, för miljonte gângen, kunna dela mig mittitu för att kunna leva bâde i mitt gamla och nya hemland pâ samma gâng Och fâ det bästa av tvâ världar.