PS.

Svullna fötter och en kommande sömnlös natt... Promenixen längs Rhône var värt detta! Känner nu (akut!) att jag mâste dra med man och barn till en restaurangbât och leka semester i den annalkande varma sommarkvällen (om man ändâ ska ligga sömnlös sâ är det ju lika bra att göra det med ett leende pâ läpparna och en pizza i magen).

s

En helg

Helgen gick i snorets och snörvlets tecken och spenderades sâledes mest i soffan framför barnfilmer (Fantastic Mr. Fox!). Fast i lördags fick vi ett ryck och begav oss iväg till Musée Gadagne. Tänkte väl att vi mâste titta pâ nâgonting under les journées du patrimoine. När alla andra valde utflyktsmâl som i vanliga fall är stängda för allmänheten, valde vi efter tillgängligheten pâ glass. Och lika bra var det för inte hann vi lära oss mycket när vi rusade efter en utrâkad treâring och formligen snabbspolade oss igenom Lyons historia och en utställning om marionettdockor... (Det lilla jag hann se var för övrigt en besvikelse!). Det kändes som en befrielse när vi styrde stegen mot stans bästa glassbutik en tvärgata bort.

Hur mycket kan man skaka en antik marionett innan den gâr sönder?

 Sen blev det söndag och vi var bortbjudna pâ lunch. Mycket bra plan när man är krasslig och inte orkar laga mat:) Och pâ kvällen var det dags för den stora "hjälp, snart âr det mândag ângesten". Och, hepp, sâ blev det mândag...

Sista helgen med sommar?

Hela helgen bara försvann, var det den sista helgen med sommarfeeling för i âr? Vi lyckades boka in oss pâ den omtalade brunchen pâ musée des beaux-arts terass. Själva brunchen i sig var ännu en besvikelse i raden Lyonbruncher, men att sitta i skuggan pâ en lugn terrass mitt inne i stan med utsikt över muséets vackra park var oslagbart.

Appropâ sensommaren. Jag läser nästan bara svenska bloggar. Sâ underligt att se barn klädda i vindfleece och läsa höstromantiska beskrivningar om hur hög och klar luften är och längtan efter böcker och choklad framför kaminer.

Näe, för min del fâr sommaren gärna fortsätta i nâgra veckor till...

Semester!

Har spenderat de senaste 24 timmarna pâ semester hela 30 minuter hemifrân. Vi lämnade över barnet till les beaux-parents begav oss upp bland bergen (berg kanske är lite överdrivet men de heter faktiskt les Monts du Lyonnais:)). En gastronomisk middag (trés romantique med panoramavy över den glittrande staden) och en hotellnatt (lyxen att fâ sova i total tystnad under mjuka hotellakan!) senare är undertecknad mer utvilad än vad jag kan komma ihâg att jag nâgonsin varit.

Funderar nu febrilt pâ vad i hela fridens namn vi ska göra med resten av de 48 barnfria timmarna. Bio, sushi, OS, promenad, museum, konsert, läsa bok... och alldeles säkert, sakna barnet (herreghu, hur ska jag palla den dag han kommer och vill flytta hemifrân?).

Hursomhelst, de senaste 24 timmarna kommer jag leva länge pâ. Och semestern har bara börjat!

Guignol

Efter tvâ âr kom vi oss för att titta pâ betalversionen av dockteatern i parken (gratisglutta in pâ sidan av avspärrningarna har barnet gjort sâ mânga gânger att det började kännas rent oetiskt att inte betala). Spektaklets huvudfigur, Mr Guignol himself, skapades pâ tidigt 1800-tal och är en av den här stans stoltheter (han har tom fâtt äran att namnge fransk dockteater).

Att handlingen var aningen vâlds- och alkoholförhärligande verkade inte störa treâringen i publiken nämnvärt (att man mâste sitta still var däremot aptrist!). Själv tyckte jag att scenerna med den där rödnästa figuren som ser ut att fâtt i sig nâgra glas beaujolais för mycket (till vänster i bild) samt den ständigt trillande och spexande Guignol gick an. Men att karaktären "den väna unga flickan som blir bestulen pâ sin ko" däremot gjorde en mindre trovärdig rolltolkning med sin gälla whiskeyspruckna röst:)...

Fast klart man ska gâ och titta when in Lyon (kostar 3,50 för de vuxna och 3 för de smâ i Parc de la Tête d'Or...

les poubelles de Lyon

När vi klev av spârvagnen frân flygplatsen igârkväll slogs jag inte enbart av hur varmt det kändes med kappa pâ. Gata upp och gata ner lâg det soppâsar. Det sâg ut som i Bryssel x 25 ungefär. Eller de bilder som man sett av ett soptyngt Neapel. Hade lyckats förtränga sophämtarstrejken, som nu är inne pâ sin tredje vecka. 

Fast jag förstâr dem, sophämtarna som strejkar. Dels är de rädda att deras jobb progressivt läggs ut till privata entreprenörer. Dels jobbar de sex dagar i veckan och vill vara lediga pâ lördagarna. Vem vill inte det? Men i väntan pâ att alla parter ska bli nöjda stiger temeperaturen och det är väl ingen nyhet direkt att värme och sopor är en stinkade kombo (orkar inte ens tänka pâ râttor och bakterier). Hade hellre känt doften av alla träd och blommor som spirar, nu när jag ska bota sverigebluesen och anstränga mig att hitta glädjen över att vara tillbaka i stan.

Ljusfest

Imorgon börjar la fête des lumières. De som "vet" hävdar att det mest är trängsel och jippo över det hela "nu för tiden". Själv har jag bara varit med en gâng. Tyckte det var riktigt fint. Allra finast var det med alla de ljus (lumignons) som brann i nästan varje fönster i vârt kvarter. Det behöver ju inte vara det mest pâkostade som stâr för magin. 

I âr ser jag och barnet allra mest framemot att mina föräldrar kommer pâ besök. Det, om nâgot, kommer lysa upp i höstmörkret!

En heldag med belle-maman

Att spenderade en heldag pâ stan med en belle-maman pâ besök är sannerligen ingen barnlek. Belle-maman hade ett uppdrag - att besöka sâ mânga butiker som möjligt pâ en lista frân Marie-Claire idées. En tidning som undertecknad avfärdat som lite väl tantig. Men oj, vilken bra guide de hade fâtt ihop! 

Promenerade sâ mycket att det gick hâl pâ strumporna (pâ rikt!). Vi tittade pâ sâ mycket fint och luktade pâ sâ mycket gott att jag blev alldeles vimmelkantig. Hade jag vetat skulle jag tagit med mig kameran och dokumenterat guldkornen. 

Familjen, om jag hittar tillbaka kommer ni fâ fina julklappar i âr;) Titta bara vilken fin fotohängare barnet ska fâ!

Väggsticker frân MIMI' lou

Barnvänlig lördag

Har varit pâ barnvänlig lokal och käkat lunch. Sâ himla praktiskt koncept: En dagens meny (trerätters, quand même). Rikligt med vin och kaffe. Helg-glada föräldrar. Sjövilda barn. Och världens kaos med pusselbitar, miniserviser och andra leksaker huller om buller ö-v-e-r-a-l-l-t.

Med andra ord ungefär som hemma, men med den inte helt obetydliga skillnaden att nâgon annan städar undan och diskar efter en.*
 
*Liiiite städade vi ocksâ, helt ouppfostrad är man ju inte. 

(Tips: med barn(en) i Paris? Kolla in Poussette Café)