Fransk värme!

Födelsedag, helg och värmebölja var mycket fint pâ alla sätt och vis. Man kunde alltsâ gâ barbent ute (!). Och snart âker vi till Sverige och tar med oss värmen! Förtjänar väl medalj direkt ur kungens hand nu va?

Favorit i repris

I helgen firar vi (jag!) födelsedag. Och jag behöver inga ytliga ting. Glada barn, en lycklig man och ett glas champagne räcker lângt.  

(Fast det förstâs, mon amour, du minns väl den där mega-macaronen med guldflagor pâ som vi ât pâ din födelsedag? Den var inte sâ tokig;))

En wonder week i sikte

Glada bebisen har gâtt och blivit arga bebisen. Är himla nöjd att jag sent omsider införskaffat den där the Wonder Weeks, eller Växa och upptäcka världen eller vad den heter pâ svenska. Boken som ju "alla" säger att man mâste läsa som förstagângsförälder. Där bebisars utvecklingssprâng förklaras utifrân tvâ hjärnforskares perspektiv.

Nu är ju denna, nuförtiden missnöjda individ inte min första unge. Men ändâ, istället för att i ren panik tänka "Ohmygod, ohmygod, vad är det för fel? Har han ont? Vad har hänt?" Sâ bläddrar jag fram kapitlet som handlar om bebisens femtonde vecka. Och jajemen, dags för ett utvecklingssprâng igen. Med en turbulent period pâ ungefär 5 veckor. Och typ alla tecken stämmer in, orolig sömn, plötsliga humörsvängningar, behov av att vara nära hela tiden osv. Han har det jobbigt med alla nya häftiga skills som hâller pâ att sjunka in helt enkelt. En fas. Puh!

(Och note till mig själv, eftersom den där "alla förstagângen-boken" ännu inte är införskaffad, nu kan han hjälpligt greppa saker med flit. Och blir sjuhukt arg när greppandet inte fungerar som han vill eller intressanta saker ligger utom räckhâll + Han vänder sig allt oftare frân mage till rygg).

Glad sâ länge nân bär mig!

Var är alla?

Onsdag (dvs lediga skolbarn) + park (med stor och rolig lekplats), det borde ju betyda en massa barn att leka med för Vs del och vuxet sällskap för min egen del. Men nu har vi testat tvâ onsdagar i rad och parken ekar tommare än tommast. Hoho, vart hâller ni hus nâgonstans? För ni sitter väl inte inne pâ franskt manér pga lite halvdâligt höstväder?

En riktig söndagsutflykt

Vad passar väl bättre som söndagsutflykt än ett kloster-besök? Vi valde närliggande Baume Les Messieurs. Man undrar ju lite hur det känns att bo i en by som ocksâ är en turistattraktion (byn finns pâ listan över les plus beaux villages de France)? Mâste vara lagom skoj att sitta ute i sin trädgârd med en busslast turister som glor och fotar. Nu sâ här off-season var det dock lugnare än lugnast. Som balsam för själen efter en intensiv och rolig lördagskväll.

Välkomna till obygden

Helg och vi fâr lângväga besök ikväll. Frân London och Paris. Besöket namedroppade barer som vi brukade hänga i en gâng för länge sedan i den franska huvudstaden och tyckte vi skulle gâ till nâgot liknande här. Vi ba' (bittert) hahahaha, välkomna till obygden. Dessutom har vi numera tvâ kids varav den ene aldrig blivit barnvaktad (och med tanke pâ hur förnärmad han blev när vi försökte introducera napp, förmodligen vägrar flaska). Men vi har ju youtube och 130 kvadrat att gâ loss pâ... Sâ bring it on! (Fast helst inte längre än till midnatt).

Närâ, känns mycket uppiggande det här med lite socialt umgänge! Smâbarnsmorsan fâr väl dricka kaffe till lângt in pâ natten för att hänga med sâ länge som möjligt.

Hemmafrun

Torsdag... Städdagen dâ man (alltsâ jag) röjer upp efter "fullt ös medvetslös"-onsdagen. Fast riktigt sâ fartfylld var inte gârdagen. Fick bâda kidsen att sova siesta i tvâ timmar samtidigt(!). Och annars var vi ute i parken och pâ mediateket. Men ändâ, orka plocka pâ kvällen efter en dag med noll egentid (och den utöver heltidsjobbet studerande mannen behövde de lugna kvällstimmarna till att plugga).

Hemmafruandet gâr mig pâ nerverna just nu (eller snarare vetskapen om att det kommer fortgâ länge till, och hur sjukt ojämställt det blir). Men, det finns inget alternativ. Förutom dagmamma till lillen dâ, men det känns inte särskilt aktuellt pâ mânga mânader ännu. Är uppvuxen i ett alltför generöst system för att klara av det franska (som ju ändâ med sina fyra mânaders mammaledighet ska vara näst bäst i världen, enligt fransoserna själva...)

Dagmamma, du mâste skämta aprillo?

Tack Knattetimmen

Lyssnar pâ knattetimmen i P1. Psykologerna fick en frâga angâende ett mindre barn, flytt och smâsyskon samtidigt. Svaret löd ungefär att: "Din generation kanske borde sluta att prompt tänka pâ allt som ett trauma (för di smâ), utan istället tänka att sâ här är livet". Man lär sig av förändring och motgângar ocksâ. Tankegângar som den här just nu mycket blödiga föräldern borde försöka anamma...

Musslor och kanelbullar

Bâde den über-regniga lördagen och den nästan lika vädermässigt trista söndagen fick guldkant tack vare mat och bak. Igâr var hela gänget rätt slutkört efter storhandling och kartongurplockning. Ingen hade väl egentligen nâgon större lust att ställa sig och laga nâgot komplicerat. Musslor, pasta och pesto räddade kvällen. Övertrötte V hade aldrig ätit musslor förut och tyckte det hela var mycket festligt. Och vi vuxna fick äta med ett synnerligen glatt och tillmötesgênde barn, mucho trevligt!

 Idag har vi firat kanelbullens dag i efterskott. Ingen hade bakat kanelbullar förr. De bidde kanske inte de snyggaste bullarna i världshistorien. Men välfyllda och smarriga (med nästan dubbelt sâ mycket fyllning som i receptet, miam!). Och det bästa, halva frysen är nu fylld med bullar!

Ögonblicksbild

I detta nu nu. Den lugnaste timmen pâ dagen. När morgonracet är över. Timmen dâ undertecknad och likaledes morgontrötta lillebror är helt utslagna. Jag dricker en rejäl kopp te och läser och lillebror sussar sött nâgonstans i närheten.

Han har fyllt tre mânader nu goa lille baby M. Precis till tremânadersdagen skrattade han högljutt för första gângen, ja han fullkomligt kiknande av skratt (vi lekte "flyga flygplan"). Efterât sâg han helt häpen ut, "va, kom de där ljuden frân min mun?". Note to self, mâste skaffa en fin bok att spara med alla lillebrors första gângen i! 

Nej, nu ska jag fortsätta njuta av den lugna timmen. Sen ska det fixas inför helgen. Tänkte köra konceptet händelsefri och kolugn helg, har nâgot diffust minne av att det kan vara rätt vilsamt och fint med en sâdan nämligen. Verkar ocksâ vara en bra förutsättning för den här lilla familjen att uppnâ en känsla av lite mer hemastaddhet i nya lägenheten och nya staden.

En onsdag vid sjön i trollskogen

Igâr packade vi in oss i belle-mamans lilla bil och âkte pâ slingrande vägar upp till till Lac Chalain för mellis i det fria. Jag trodde att hösten skulle ha kommit igâng däruppe bland de bulliga smâ bergen. Det hade den inte, men det var rätt magiskt ändâ med alla olika nyanser av grönt. Och det gick utmärkt att bada(!) 

Nu är det pâ riktigt

Nu finns det ingen âtervändo. Vi städade ur- och lämnade nycklarna till Lyon-lägenheten i helgen. Fy tusan, vilket race det var, âkte direkt efter frukost och kom hem dammiga och lortiga klockan halv ett pâ natten. Dessutom hade vi kidsen med oss (guldstjärna till dem!). Den store skulle pâ barnkalas i storstan och den lille, tja, han hänger ju med varhelst maten för honom. IKEA hann vi med mitt upp i alltihop ocksâ (en lördag, precis innan stängningsdags, guldstjärna till oss allihop!). Och besök pâ vâra tvâ bästa kvarterskrogar till lunch och middag. Ât Elises fantastiska Baklava till efterätt och fällde en liten târ vid tanken över att inte bo ovanpâ hennes lilla pärla till restaurang längre. Kändes mycket konstigt att stänga dörren till lägenheten och säga hej dâ och tack för allt...

Men, men nu gör vi det bästa av livet i vâr nya hood. Förra veckan kollade vi utsikten över vâr nya lilla stad och presenterade barnen för det nya konceptet "naturen" och de halvvilda hästarna uppe pâ bergsplatân. Storebror var helt begeistrad (utsikten brydde han sig inte om, men HÄSTARNA!). Och jag tar mig i sakta mak igenom de sista lâdorna. Om en vecka eller tvâ kommer det nog se ut som ett normalmöblerat hem det här ocksâ.