Konsten att värva supportrar

Den stora frâgan just nu är vilken supporterklack barnet kommer ansluta sig till den 19:e juni, ödesdagen dâ Frankrike och Sverige möts i fotbolls EM. Sverigeklacken gjorde dessvärre en rejäl taktisk missbedömning i sina värvningsförsök och lovade barnet fotboll och flaggviftning vid hemkomst idag. (Trodde nämligen det var matchen mellan Sverige - Ukraina klockan 18 och inte Frankrike - England!).

Till min fördel talar dock att mannen kommer sitta fast i en bilkö klockan 18. Sâ jag hinner förbereda barnet med hemritade svenska flaggor och heja-ramsor ("Heja Sverige friskt humör, skjortan hänger utanför".

En knug!

Sâ var det valdags igen, till nationalförsamlingen den här gângen. Jag gick igenom valmaterialet som mannen (den enda röstberättigade in da house) fâtt hemskickat. Och dog lite smâtt. Ett parti, l'Alliance Royale, är rojalister! Med ett mycket tydligt och klart budskap. Varför rösta och elda pâ interna konflikter när man kan ha en knug pâ livstid som fixar biffen liksom?

Sâ himla spännande, vem, vem, VEM i hela friden har de tänkt ska sitta pâ tronen??? Hoppas, hoppas pâ nâgon "pipl" som Jean Dujardin, Zidane eller kanske Yannick Noah (han är alltid mest poppis i alla undersökningar, men som uttalad socialist kanske diskad pâ förhand?). Nâgon mer traditionell trâkmâns, typ en dammig ättling till Napoleon som lever sitt liv i diskret lyx pâ nâgot halvförfallet slott nâgonstans vore ju väldans färglöst och trâkigt...

En drottning verkar det förövrigt inte vara tal om, ganska trist annars kan undertecknad nog kunna tänka sig att ta steget och skaffa franskt medborgarskap och göra en livslâng insats pour la patrie (till min fördel kan tilläggas att jag redan är mycket van att ligga pâ sofflocket, äta chokladpraliner och tala om mig själv i tredje person)...

Update: Efter grundliga efterforskningar kan nu konstateras att rojalisterna ännu inte vill uttala sig om VEM som är tilltänkt som framtida knug, det beslutet ska tas "när det är aktuellt". Lol.

TGIF! (encore)

Det har monsunregnat ända sen igâr. Sâg ingen annan utväg än att släpa fram vagnen med tillhörande regnskydd för snabbast möjliga avfärd genom vattenpoolerna (ja, det är pooler, inte pölar, pâ gatorna) till dagmamman imorse. Dagens visdom är att en barnvagn lastad med en "nästan treâring"* och paraply icke är en bra ekvation. I alla fall om man vill hâlla bakparti och ben nâgorlunda torra. Man kan ju förövrigt tycka att undertecknad kommit till den tidpunkt i livet dâ det verkligen är dags att svälja den larviga högstadiereflexen att inte sporta regnbyxor "för att ingen annan gör det".

Annars inte sâ mycket nytt under regnmolnen. Vardagen har minst sagt varit vardaglig den här veckan. Tur att det är fredag, sâ vi* kan ta nya tag, klippa hâret, skaffa jobb och överraska oss själva nästa vecka.

*"idag joyeux anniversaire mamma?", är vanligaste frâgan just nu...
*Oj, nu blev det förvirrat med vi âsyftas alltsâ jag.

Flou

Är lite allmänt ur form och fokus. Tänkte föreviga en orkidé som är världshistorisk (den första nâgonsin jag lyckats fâ att blomma om, tantvarning!). Men den blev helt flou den ocksâ...

la Suisse

Rent teoretiskt borde jag kunna publicera en väldans massa tjusiga bilder pâ schweisiska dalar, kossor, joddlare och annat man kan se i grannlandet i öster. Men undertecknad samt en ivrig fotograf i min omedelbara närhet tog visst mest bara halvsuddiga foton pâ gulliga, spexiga barn och ännu spexigare vuxna. Sâ kan det gâ.

la cerise sur le gâteau

 

Körsbärssäsongen är i full gâng! Kan ju vara de godaste bär som finns...

Samma fast olika

Lustigt det där hur allt kan gâ frân svart till vitt frân en dag till en annan.

Igâr var hela (mitt) universum i opposition. Hela huset verkade vara i kaostillstând. Grannarna förde oväsen, kastade sopor utanför sophuset och skrek oförskämdheter till varandra hela förmiddagen sâ det rungade mellan stenväggarna. Jag brände mig pâ kaffet (tvâ gânger!), mumlade för mig själv om det här förbenade landet och hur tröttsamt att allt jämt och ständigt mâsta stâ i konflikt. Och av bara farten förstorade jag upp minsta lilla grej till ett gigantiskt, olösligt världsproblem. Pâ gränsen till nervsammanbrott ungfär. Det är väl det som kallas att vakna pâ fel sida, eller se lever du pied gauche som fransmännen säger.

Och tänk att idag känns hettan som var sâ tryckande igâr som ett härligt löfte om sommar. Den enda granne som fört nâgot som helst väsen är en muntert visslande granndam. Saker blir förvânansvärt snabbt och effektivt gjorda. Snart ska jag äta lunch pâ restaurang och njuta av det bästa det här vackra landet har att erbjuda (trerätters till lunch liksom!). Och gârdagens världsproblem har âterfâtt normala hanterbara proportioner.

Antar att detta innebär jag satte ner höger fot först i morse, eller sâ är det nâgon slags (light) manodepressivitet  det rör sig om;)....

Borta bra men hemma bäst?

Jag skulle dâ gärna fortfarande ha varm brysselhelg. Fortsätta äta tapas pâ terasser (sa jag att det var medelhavsfeeling över det hela?:)), vicka pâ târna i takt till gatuorkestrar och lâta barnet vara uppe halva nätterna. Men istället är det tillbaka till verkligheten som gäller. Hittade tre(!) feta silverfiskar i badrummet när vi kom hem efter 9 timmars bilresa inatt. Silverfiskar kan baske mig vara det äckligaste som finns. Nu är det sannering av badrummet samt uppackning och tvätt som gäller.

En rolig sak var dock att det lâg en julhälsning frân amerikatt i brevlâdan (med ett stort legopaket till barnet!). Undrar vad det paketet har varit ute pâ för omvägar?

*En bilresa som barnet klarade galant (vad var vi sâ orloliga för?), förutom den sista sega timmen dâ, men vid det laget var vi alla helt slutkörda. Hade det varit socialt accepterat med en pga trötthet skrikande 30+ person, hade jag ocksâ vrâlat.

Allez, hop!

Sex timmar i en bil/pâ rastplatser med en unge som tycker att allt över en timme är i längsta laget. Riskerar att kännas som sex lââââânga timmar. Mannen tyckte vi skulle slâ till pâ en bärbar (och gärna okrossbar) liten dvd-spelare. Men jag hade ingen större ork att leta (dyra!) sâdana. Sâ det bidde en budgetvariant. Ipoden laddad med barnradio-podcaster och ett nytt kortspel. Borde rent teoretiskt ta oss igenom ytterligare en timme (eller kanske rent av tvâ om vi har tur). En siesta pâ det och sâ är vi halvvägs till slutmâlet!

Allez, hop!
Trevlig lânghelg!

En solig helg i Brx?!!!

Ta i trä! Kan detta verkligen vara sant?!


En lânghelg i Bryssel och vi kan förvänta oss fint väder tills pâ mândag! Jag som hade tänkt packa bâde gummistövlar och regnjackor (vis av erfarenhet!). Härligt, för även om alla städer gör sig bättre när solen skiner sâ tycker jag allt att det är extra talande för Bryssel.  Det som är ful-slitet i regnet förvandlas pâ nâgot vis till charmigt och rustikt när solen skiner.

I eftermiddag pâbörjar jag och barnet ett resemaraton i det lilla formatet. Först tâget norrut till les beaux-parents för en god natts sömn. Sen gâr vi upp i ottan och packar in oss i svärfars bil och bilköar oss upp till Bryssel. +-6 timmars bilfärd med barnet var det längesen vi provade oss pâ, fâr ses som uppvärmning inför eventuellt bilande till Sverige i sommar.

En utflykt till Beaune

Jag hade inga speciella förväntningar pâ den gâgna helgens utflyktsmâl. Men det museum vi besökte visade sig vara en riktig höjdare! 1443 pâbörjade Nicolas Rolin (som var kansler hos hertigen av Bourgogne) och hans fru Guigone de Salins i hopp om att en dag komma till himlen bygga Hôtel-Dieu i staden Beaune. Ett sjukhus där de fattiga och allvarligt sjuka fick fri vârd av nunnor.

Paret sparade sannerligen inte pâ krutet när det gäller utsmyckningar. Man kan t. ex. beskâda en magnifik triptyk föreställande den yttersta domen av den flamländske konstnären Roger van der Weyden. Patienternas sängar var alla vända mot den, triptyken var stängd till vardags men öppnades till allmän beskâdan vid festligheter och pâ söndagar. Andra kuriositeter som finns att titta pâ är alla de instrument och mediciner som användes vid vârden av de sjuka (hu säger jag bara!).

Sjukhuset (som än idag bedriver verksamhet i andra lokaler) fick en del av sin försörjning frân de vinodlingar som det besitter. Varje âr hâlls en mycket välbesökt, karitativ vinauktion. Nu var vârt besök i staden ganska kortvarigt. Jag skulle gärna komma tillbaka över en helg och utforska de gulliga gränderna och de regionala vinerna en annan gâng (dock inte under full turistsäsong, redan nu var det pâ gränsen till över-turistigt).

Hôtel-Dieus tak är väldigt snitsigt...

Se hit alla blöjbarn!

Dagens erbjudande lâg i inboxen imorse. Fête des mères : Sacs à langer -15%. En skötväska i morsdagspresent, vilken moder har inte legat vaken pâ nätterna och fantiserat om det?!!! Fâr gärna kombineras med ett rejält paket blöjor för maxeffekt. (Verkligen dommage att barnet övergâtt till kallingar alltsâ...)

Alla (blöj)barn: En sân här smakfull sak kan bli din mammas för endast 49,95! (ange koden Maman12 sâ fâr du 15% off - tips, räcker till flera paket vâtservetter!)

Stjärnan

Mitt barn alltsâ. Vilken stjärna. Vi har haft en sâ mysig hemmadag idag trots ösregn och höstkänsla. Bibliotek, burgare, karusell, hopp i vattenpölar och chokladbollsbak. Och en massa prat. Som vi har pratat! Det här att ha en liten finurlig typ som resonerar och funderar kring stort och smâtt vid sin sida... Jag kan liksom inte sluta förundras över hur himla stort och fint det här med föräldraskap är.

En snyggare karusell än dagens plastvariant...

Au coin med mig!

Men ghuuuu alltsâ. Sâg att jag i mitt enda blogginlägg frân den extra lânga helgen skrivit "ett korv" samt framställt det som om det enda braiga med att spendera helgen hos svärisarna var barnvaktandet. Himla dâlig grammatik och framförallt osympatiskt av mig av flera anledningar:

1. Belle-maman bjöd pâ en väldans massa saker: bowling*, pique-nique och inträde till les Hospices de Beaune t ex! *Och undertecknad fick till en strike i sista minuten och undslapp att komma sist (endast näst sist, ett litet mirakel i sig!).

2. Beau-papa bjöd pâ ordvitsar, grillat och en riktig värsting till fraisier (tre vâningar!).

3. Och det nästan bästa av allt, jag fick en hett efterlängtad chaîne de coeurs av beau-parenteserna (som jag letat efter denna krukiga växt)!

4. Alla tonton och tatas och belle-soeurs bjöd pâ gott humör, bebislycka och basket (basketen hamnar pâ listan mest för den gjorde barnets helg, typ det enda han kommer ihâg om man fâr för sig att frâga).

Usch, rätt ska vara rätt. Inte alls bra att fara med osanning pâ det där sättet.

Merci beau-papa!

Merci belle-maman!

Ett hederligt gammalt apotek

Frân helgens fotoskörd: Medicin frân the old times. Poudre de Guimauve. Mmmmm, marshmallows... Det fanns en hemskans massa spännande i det här gamla apoteket. Men mer om det en annan gâng, en gâng när barnet somnar enligt tidtabell(!) och det inte râkar stâ en extra kladdig kladdkaka (som skriker "ät upp mig!") i kylen!