Idag var det premiär hos barnfrisören. Aldrig har Vs underläpp plutat längre ner. Och blicken han gav mig var av typen "varför utsätter du mig för det här?". Men, he did it! Frisören fick till och med blâsa lite, lite med hârtorken pâ slutet(!). Och sen fick han välja en leksak, en visselpipa och tvâ skumgodisar. Och det gjorde sâklart saken bättre. Han kunde till och med tänka sig att klämma ur sig ett litet ilsket
au revoir till frisören (aka hârtorksbödeln) innan vi gick.
Nu sover han som en sten med visselpipan inom räckhâll. Och vi vuxna ska totalstrunta i sockerstoppet och äta choklad caramel beurre salé, dricka finkaffe och spela sällskapspel. För vi behöver ocksâ en tröst, efter att ha känt oss som onda individer under hârklipparpärsen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar