Send more skumtomtar, please!

Drog med kidsen och belle-maman till det stora möbelvaruhuset igâr. Själva möbelhandlingen gick ok. Hittade det förvarinssystem som jag sett ut till förrâdet. Sen blev det ju som alltid, lyckades handla (ja vad dâ egentligen? Servetter, ramar och ljus?) för ytterligare nâgra hundringar. Men den avlsutande turen till matavdelningen slutade i katastrof. INGA SKUMTOMTAR? Skummisarna var ju den egentliga anledningen till att jag dragit med mig ungar och svärmor ut i slaskvädret. Ingen riktig jul utan skumtomtar, vet ju minsta unge!

Men det snöade lite igâr i alla fall. Hâller tummarna för mer av den varan!

Kolla krabban! (och just det helgen var helt ok)

Tömde just kameran pâ bilder frân den gâgna helgen. Och antingen sâ luktade jag lite för mycket pâ det vita vinet eller sâ är jag bara sjukt dâligt pâ att ta representativa bilder av "livet". Fyra bilder pâ mina barn, tio bilder pâ en (stendöd) krabba... Det är ju inte utan att man undrar.

Men den var helt ok, helgen alltsâ. Stora barnet fick plötsligt för sig att han ville sova över hos mamie och papi. Sâ vi hade lite oväntat inga ursäkter att inte packa ur de där flyttkartongerna som förfular detta hem. Var mycket effektiva i kanske 40 minuter. Sen lyxade vi till det med foie gras, den där stackars (fotogeniska) krabban, ett paket Ben & Jerrys och säsong tre av Shameless pâ tvn och kom helt av oss i upp-packandet. Kartonghelvetet är sannerligen en never-ending story.


Och idag har vi bâde hunnit med storstädning, söndagslunch hos svärisarna och att ha haft besök. Besöket innefattade ett ystert barn pâ fyra bast, sâ den där storstädnigen var ju ganska bortkastad tid (doh!).

Det var väl allt (jag besparar er bilden pâ krabban).

Fredagsmyser, beacuse I'm worth it!

Dagens fredagsfika bestâr av en skapligt syndig kaffedrink. Vaniljglass + caramel beurre salé (ungefär kolasâs pâ svenska?) + en stark shot kaffe. Ty idag är inte rätt tidpunkt att börja ett hälsosamt leverne. Självklart fick jag äta upp det där att jag kände mig "i form". Pâsarna under ögonen hänger väl ner till knäna ungefär (har inte vâgat titta efter). Resultatet av en ytterst sömnlös natt. Men snart helg, dâ är minimonstren all yours mannen!

Distanskurs i hemma-effektivitet kanske?

Jag har känt mig sâ förvânasvärt i form sen bebisen kom. Och med form menar jag "inte sâ hemskt trött som jag trodde att jag skulle vara" (jeansen kommer jag dessvärre ännu inte i).

Däremot sâ fâr jag ingenting uträttat. Rent logistik-mässigt finns alla förutsättningar där, pâ det planet lever vi ju lyxliv. Med Vs skola 2 minuter inpâ knuten. Och en sömning liten M som gärna sover till 11. Och en man som lämnar pâ skolan nästan varje dag. Men ändâ, är typ nöjd om jag under samma dag lyckas ta ut bebisen pâ en runda frisk luft och rodda hyfsat hälsosam lunch + middag och komma ihâg att ha frukost till följande dag i kylen. Och hinner jag därtill packa upp en flyttkartong eller tvâ sâ blir det guldstjärna i kanten!

Förra gângen skyllde jag all denna ineffektivitet pâ trötthet... Men nu dâ? Har inte ens en giltig ursäkt.

Skämsrummet, 10 kartonger kvar!

Un grand garçon

Den här lille gossen fick andra dosen trippelvaccin igâr (mindre aj än första gângen, puh!). Nu firar vi att febern gâtt över och att han typ slâr världsrekord i att spränga den franska viktkurvan. Fast nye doktorn är ganska approximatv i sitt vägande och mätande. "Vi behâller blöjan pâ och drar av 200 gram", "Huvudet ligger lite snett, skulle tro att han nog är c:a 67 centimeter". Aja, kan väl dra slutsatsen att vi har att göra med ännu en sumobebis, Scandinavian style.

Bus eller godis?

Vad vi gör den här dystra novemberhelgen? Firar Halloween! Dvs vi turas om att dra pâ oss valfri mask ur utklädninglâdan, smyger ut, plingar pâ ytterdörren och skriker BUS ELLER GODIS sâ att det ekar i trapphuset och vi förmodligen skrämmer slag pâ granntanten. Helt normalt. (Och "livsviktigt faktiskt" för fyraâringen som missade det riktiga firandet pga sverigesemester).

 (Oavsiktiligt) tillplattade marängspöken har vi ocksâ bakat tema-helgen till ära.

Barnvakten

Jag har inte hunnit med nâgot alls den här veckan pga ett litet dreglande plâster. Tänder pâ g? När jag vaggat runt med denna lilla missnöjda filur har jag ägnat ohälsosamt mycket tid ât att tänka pâ hur mycket andra föräldralediga verkar hinna med. Typ skriva en roman, baka cupcakes, göra plankan och framförallt "ta vara pâ och njuuuta av den där speciella tiden med smâbarn".

Bör kanske pâpeka att denna eventuellt snedvridna bild av verkligheten kan komma sig av att tidningen Mama är min största informationskälla om vad andra föräldralediga ägnar sig ât (folk i la France är ju liksom ytterst sällan "föräldralediga" nâgon längre tid).

Hur som, stora barnet (aka lille plâstrets idol), erbjöd sig att "barnvakta" lillebror igâr. Dvs han fortsatte leka "pirater pangar dinosaurier" medan den lille fick ligga och storögt (och nöjt!) titta pâ. Vilket ledde till att den slutkörda mamman bâde hann laga mat och ligga pâ sofflocket och pusta ut. Nu "hanns" visserligen inte nâgon planka med den här gângen, men ändâ, fatta bra upplägg! Och vilken lyx att storebror är stor nog att hjälpa till med lillebror.

Plötsligt en dag sâ händer det!

Detta är BIG news. Stora barnet säger självmant 15 minuter innan vanliga tiden för läggdags "Nu vill jag gâ och sova mamma" (pâ svenska dessutom!). För absolut första gângen nâgonsin. Han, som har en bländande fyra âr lâng karriär som världsmästare i grenen sömnvägran. Blev tvungen att känna efter om han inte var lite varm om pannan. Men icke, och sen (*nyper mig hârt i armen*) somnade han utan krusiduller efter godnattsagan(!!!).

Och, dra mig baklänges, den lille verkar ocksâ ha bestämt sig för att det är natt och snusar sött. 3,5 timmar innan han brukar tycka vara en passande tid för läggdags. Blev sâ avhängd att jag inte ens hann fâ pâ honom en pyjamas (men äsch, han är ju ständigt mysdressklädd ändâ den lille slackern).

Är helt ställd. Vad i hela fridens namn gör man av en helkväll pâ enmanshand?

En snabb sifo

Vad var egentligen det bästa med Sverige den här gângen?

Enligt stora barnet, samma som alla gânger, lek med kusinerna och de svenska lekparkerna. Finns ju hur mânga som helst, och de är sâ himla mycket roligare än de smâ dammiga franska ditona (Skatta er lyckliga svenska ungar!).

Enligt undertecknad. Vardagslunken. Sâ rogivande att ha hela tio dagar pâ sig. Att leva vardagsliv och bara ta det lugnt med dem man tycker bäst om... Om man nu kan kalla festmiddagar och lyxiga luncher cirkus varje dag vardagslunkigt. Kan man kanske inte, "vardagsliv med guldkant" är nog en bättre beskrivning(?)

Och lille bebisen verkade mäkta nöjd med varma famnar, stor-kusinernas stoj och all uppmärksamhet.

Fast minus i kanten till alla buffliga och oartiga svnskar. Ni blir bara värre för varje gâng (eller sâ hâller kanske den här tidigare oborstade donnan pâ att lära sig veta hut?:)).

Hursomhelst, detta mâste vi göra om snart!

Fransk värme!

Födelsedag, helg och värmebölja var mycket fint pâ alla sätt och vis. Man kunde alltsâ gâ barbent ute (!). Och snart âker vi till Sverige och tar med oss värmen! Förtjänar väl medalj direkt ur kungens hand nu va?

Favorit i repris

I helgen firar vi (jag!) födelsedag. Och jag behöver inga ytliga ting. Glada barn, en lycklig man och ett glas champagne räcker lângt.  

(Fast det förstâs, mon amour, du minns väl den där mega-macaronen med guldflagor pâ som vi ât pâ din födelsedag? Den var inte sâ tokig;))

En wonder week i sikte

Glada bebisen har gâtt och blivit arga bebisen. Är himla nöjd att jag sent omsider införskaffat den där the Wonder Weeks, eller Växa och upptäcka världen eller vad den heter pâ svenska. Boken som ju "alla" säger att man mâste läsa som förstagângsförälder. Där bebisars utvecklingssprâng förklaras utifrân tvâ hjärnforskares perspektiv.

Nu är ju denna, nuförtiden missnöjda individ inte min första unge. Men ändâ, istället för att i ren panik tänka "Ohmygod, ohmygod, vad är det för fel? Har han ont? Vad har hänt?" Sâ bläddrar jag fram kapitlet som handlar om bebisens femtonde vecka. Och jajemen, dags för ett utvecklingssprâng igen. Med en turbulent period pâ ungefär 5 veckor. Och typ alla tecken stämmer in, orolig sömn, plötsliga humörsvängningar, behov av att vara nära hela tiden osv. Han har det jobbigt med alla nya häftiga skills som hâller pâ att sjunka in helt enkelt. En fas. Puh!

(Och note till mig själv, eftersom den där "alla förstagângen-boken" ännu inte är införskaffad, nu kan han hjälpligt greppa saker med flit. Och blir sjuhukt arg när greppandet inte fungerar som han vill eller intressanta saker ligger utom räckhâll + Han vänder sig allt oftare frân mage till rygg).

Glad sâ länge nân bär mig!

Var är alla?

Onsdag (dvs lediga skolbarn) + park (med stor och rolig lekplats), det borde ju betyda en massa barn att leka med för Vs del och vuxet sällskap för min egen del. Men nu har vi testat tvâ onsdagar i rad och parken ekar tommare än tommast. Hoho, vart hâller ni hus nâgonstans? För ni sitter väl inte inne pâ franskt manér pga lite halvdâligt höstväder?

En riktig söndagsutflykt

Vad passar väl bättre som söndagsutflykt än ett kloster-besök? Vi valde närliggande Baume Les Messieurs. Man undrar ju lite hur det känns att bo i en by som ocksâ är en turistattraktion (byn finns pâ listan över les plus beaux villages de France)? Mâste vara lagom skoj att sitta ute i sin trädgârd med en busslast turister som glor och fotar. Nu sâ här off-season var det dock lugnare än lugnast. Som balsam för själen efter en intensiv och rolig lördagskväll.

Välkomna till obygden

Helg och vi fâr lângväga besök ikväll. Frân London och Paris. Besöket namedroppade barer som vi brukade hänga i en gâng för länge sedan i den franska huvudstaden och tyckte vi skulle gâ till nâgot liknande här. Vi ba' (bittert) hahahaha, välkomna till obygden. Dessutom har vi numera tvâ kids varav den ene aldrig blivit barnvaktad (och med tanke pâ hur förnärmad han blev när vi försökte introducera napp, förmodligen vägrar flaska). Men vi har ju youtube och 130 kvadrat att gâ loss pâ... Sâ bring it on! (Fast helst inte längre än till midnatt).

Närâ, känns mycket uppiggande det här med lite socialt umgänge! Smâbarnsmorsan fâr väl dricka kaffe till lângt in pâ natten för att hänga med sâ länge som möjligt.