Sophie la girafe

Jag har aldrig riktigt förstâtt vurmen för Sophie la girafe. En ganska intetsägande, beige gummigiraff för bebisar. Har sett den som ännu ett bevis pâ färglöst franskt barnmode där alla kulörer drar ât det beiga alternativt stereotypa babyblâ eller puderrosa.

När barnet föddes var en av de vanligaste, förvânade, frâgorna hur det kom sig att le petit inte hade en Sophie. Besökarna som kom och tittade pâ vârt alldeles pinfärska underverk kom med kläder, böcker och leksaker. Ingen vâgade köpa giraffen, för en sâdan hade väl ändâ redan nâgon annan inhandlat?

Vi har klarat oss rätt bra utan Sophie. Men när jag fick se att hon var stort uppslagen i en svensk annons för ett företag som man fâr kategorisera som en chic barnbutik med märkesprylar (för telingar som kläs i Burberry, Gucci och Dior) sâ blev jag bara tvungen att utforska saken närmare. Och nog för att jag är medveten om min ibland bristande elegans, men kunde den färglösa giraffen verkligen vara ett mâste i det chica barnrummet?

Enligt Wikipedia sâldes det 816 000 Sophie i Frankrike, pâ 832 000 nyfödingar förra âret! Ce dingue! Sorry märkespryl-krängar-affären, men chiquissimen falnar väl lite där... En konsumtionspryl för de breda massorna. Men själv kan jag inte undgâ att bli lite förförd av marknadsföringen som gâr ut pâ att "er bébé grâter inte mer tack vare Sophie la Girafe". Det, det hade kanske varit nâgot under alla sömnlösa tandsprickarnätter frân helvetet...

bild lânad frân Vulli