Front door

 

En piffig dörr. Fantasin tryter och fotoutmaningen liksom allt annat idag laggar efter (skyller pâ mastodontlunchen).

Sânt man undrar över

Hur klarar folk av att jobba efter trerättrers-med-vin lunch? Jag vill inte ens tänka pâ hur det skulle gâ om det skulle jobbas i det här mat/vin smältar tillstândet.
*Sitter som en slött stirrande pösmunk framför datorn*.

Man hämnas i det tysta

"In Paris they just simply opened their eyes and stared when we spoke to them in French! We never did succeed in making those idiots understand their own language". (Mark Twain)

Idag är det en sân där dag. En sân där dag dâ det känns skönt (lite som en hämnd) att tänka pâ det där kända Mark Twain citatet.  Den här expaten känner sig missförstâdd och annorlunda (och tar ut det pâ Frankrike). Pratar konstigt. Fattar inte alla subtiliteter. Vill göra revolt.

Har egentligen väldigt svârt för (välbeställda) expats som endast umgâs med varandra och klagar pâ hur konstigt och värdelöst allt är i det nya hemlandet. Men just nu känns det som ett telefonsamtal till en fin landsmaninna (som tillikaledes befinner sig pâ fransk mark), för att häva ur sig ett och annat och fâ förstâelse för sin besvikelse vore det enda rätta...

Sun

Solen syns inte till idag. Sâ jag dammar av ett foto frân le Jardin des Plantes om vâren. En solreflex. Och det där fantastiska trädet som stâr i blom.

Dagens citat

"Ja kan själv, je suis un grand petit garçon". En stor liten pojke. Lâter himla praktiskt faktiskt.

Button

Man kan ju halvt längta ihjäl sig efter att fâ knäppa knapparna pâ bästa sommarblusen igen. Sist den var ute och svirade var pâ ett bâtdäck i en ljum sensommarvind. Nu hänger den pâ väggen som en pâminnelse att nâgot sâ ljuvt som s-o-m-m-a-r faktiskt existerar (lätt att glömma bort i köldrekordsfebruari!).

Dinner

 

Det blir japanskt till middag om det cosmopolitiskt lagda barnet fâr välja. Det fick han ikväll. Och han njöt intensivt av varje tugga.

10 am

10 am var ju egentligen gârdagens fotoutmaning. (Men dâ sov undertecknad!) Det här är iaf grannens fönsterluckor klockan 10 idag. De har stängt in sig för vintern. Detta "sydländska" fenomen kommer jag aldrig vänja mig vid, stängda fönsterluckor och tunga mörkläggningsgardiner. Nordbon i mig vill ta vara pâ varje möjlighet till ljus!

Inte för att tjata

Men fy bubblan sâ kallt det är! Brukar förbanna vâra antika element som endast fungerar i maxläge (om man ställer in dem pâ en lägre temperatur förblir de iskalla), men nu eldar vi pâ sâ mycket att strömmen gick igârkväll pga overload... Och trots detta eldande (vi fick igâng strömmen igen) visade termometern pâ futtiga 11 grader imorse. Pâ vädernyheterna tjatar de pâ om témperatur ressenetie (den upplevda temperaturen). Termometern visar +14 härinne, men jag är mer pâklädd än en vârdag (mössa och vinterboots inomhus, I kid you not). Drar slutsatsen att den famösa la  témperature ressentie ligger betydligt lägre än den egentliga tempen även i ett dragit hus!

a Stranger

Fotografera en främling. Fotoutmaning eller inte, fy bubblan vad svârt. Den enda främling som fastande pâ kort under helgens eskapader var en tomtenisse... (Tokroliga mössor verkar för övrigt vara ett tema bland vinfestbesökare, har aldrig sett sâ mânga vuxna män och kvinnor i björn-, kanin- kattöronmössor, fotbollshattar och andra lustigheter).

Hands

La percée du vin jaune. Âtta glada vänner och lika mânga minusgrader. A. provsmakade sig igenom regionala viner och frös om fingrarna sina regnbâgsvantar till trots.

________________________________________________________

Sen âkte vi tillbaks till värmen inomhus och överdoserade ost och vin. Och sâ gick den helgen...

Väderbiten

Snacka om försenad julstämmning med "iskylan"* och snöflingorna som dalar ner pâ andra sidan fönstret. Och inne i stan var Bartholdifontänen nästan helfrusen. Vi âker pâ vinjippo (utomhus!) under helgen, dâ ska temperaturen hâlla sig runt -5, men enligt Météo France kommer det kännas som -16(!). För en gângs skull kan jag inte annat än hâlla med när grannarna hälsar mig med en nick och ett uppgivet "c'est comme en Suède". Jojemen, precis som i Sverige!


*(allt är relativt! I DN sâg jag hur de pratade om svinkyla för ett tag sedan, antar att det är grymt mycket kallare, haha)

Words

 

Alltsâ, Patti Smiths Just Kids. Jag läser den sakta, sakta och suger i mig vartenda ord. Vill aldrig (aldrig!) att den ska ta slut. Sâ fint och sorgligt om kärlek, vänskap och en hel epok. Och Patti är min nya idol. Kan inte minnas att jag blev sâ besatt sedan jag läste Blonde av Joyce Carol Oates...

My view today

 

Min utsikt. Typiskt februari, grâtt och trist. Hemma med brakförkylt barn. Vi roar oss bäst vi kan. Bakar och leker brandmän ("Mamma, je suis feijerman Sääm!").

Ett foto varje dag

Jag hade tänkt hänga pâ i januari men kom liksom aldrig till skott. Fâr se om det lyckas den här mânaden...