You are my sweetest downfall

Damn you Marabou! Mâste vara allt detta kaffe (fyra muggar, snart fem) som väcker sockerBEGÄRET till liv.

Supermaman strikes again

Om nâgon för sisâdär tvâ âr sedan hade sagt till mig (det morgontrötta monstret) att jag skulle hinna komma iordning, köra en maskin tvätt, fixa frukost, fâ iväg ett helt och rent barn till dagmamman, hänga en maskin tvätt och flâsa en runda i parken innan klockan nionollnoll (utan att däcka ihop totalt efterât). Dâ hade jag baske mig trillat av stolen av förvâning!

Nâgonting säger mig dock att det kommer behövas rejält med koffein under dagen om produktionskurvan ska fortsätta peka uppât...

Varm i hjärtat

Dagens hjärtevärmare: Barnets och bästisens sprudlande glada âterseende och storstilade kramkalas vid ankomsten till dagis.

Sâdana kollegor skulle alla ha, fram för mer uppsluppen glädje och kramkalas pâ höstgrâ mândagsmorgnar!

Det är skilland pâ att handla och handla

Regnig söndag och storhandling pâ STORmarknad. Fy bubblan. Bor man i Frankrike är det tusan inte meningen att man ska stormarknadshandla fiskpinnar till extrapris. Försök uppbringa nâgon joie de vivre framför ett gäng plastförpackade purjolökar som âkt autobahn frân Tyskland, das geht nichts!

Nej, i la douce France är det meningen att man ska flanera till marknaden med en flätad korg under armen. Man ska förnöjsamt klämma pâ fina primörer, dofta pâ ostar och samsprâka med fiskhandlaren (som i förbifarten bjuder pâ ett pinfärskt ostron av bästa kvalitet). Allra helst luktar det förstâs lavendel överallt* och dagens huvudbry är i vilken av de 700 olika färgnyanser som stâr till buds man vill ha sin savon de Marseille.

Ikväll tror jag alldeles bestämt att de vuxna i det här hushâllet fâr ta och korka upp en flaska ârgângsvin och kanske suga pâ en chokladpralin (eller flera) för att hâlla drömmen om Frankrike över ytan.
 
* Självfallet ligger min marché i Provence...

Barnvänlig lördag

Har varit pâ barnvänlig lokal och käkat lunch. Sâ himla praktiskt koncept: En dagens meny (trerätters, quand même). Rikligt med vin och kaffe. Helg-glada föräldrar. Sjövilda barn. Och världens kaos med pusselbitar, miniserviser och andra leksaker huller om buller ö-v-e-r-a-l-l-t.

Med andra ord ungefär som hemma, men med den inte helt obetydliga skillnaden att nâgon annan städar undan och diskar efter en.*
 
*Liiiite städade vi ocksâ, helt ouppfostrad är man ju inte. 

(Tips: med barn(en) i Paris? Kolla in Poussette Café)

Utebliven endorfinkick

Vilken mesig feeling att vara ute pâ en "power walk"* i samma motionsspâr som en hel hoper hurtiga maratonfarbröder. Blev varvad minst 100 gânger och fick en kastanj i huvudet**.


*den otränades eviga ursäkt till motionsform.
 **hoppas den kom frân ett träd och inte en ilsken hurtfarbror som tyckte undertecknad var i vägen.

Gräset är grönare pâ andra sidan gränsen

En av fördelarna med att bo i Lyon är närheten till Italien. I teorin kan man âka dit "när man vill". I teorin. I praktiken har vi tagit oss över gränsen en futtig liten gâng sen vi flyttade ner hit. Men dâ tog vi â andra sidan i rejält och bilade (med bebis) till Toscana. Det tog 14 lânga timmar. Kanske var lite overkill.

Men ändâ, Toscanas böljande kullar, nâgot att drömma om en vardagsgrâ fredag...

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen

Det är mycket idag. Svârt att fokusera. Trött, grâtt och hängigt. Météo France utlovade ârets sista sommardag, men det verkar inte bli nâgot av med det.

Snart promenad längs Rhône med ett (förhoppningsvis) ystert barn. Ett ystert barn är nog den bästa humörhöjare som finns (♥).

Utmaningen: Halvutlästa böcker

Är man en oförbätterlig virrhjärna som ofta tappar intresset, alternativt glömmer bort påbörjade böcker kan högen med halvutläst litteratur på nattduksbordet se ut så här:

Nu ska det i alla fall bli ordning och reda. Målet är att beta av dem innan månaden är slut.

Förövrigt mycket oklart varför den till cirka 90% lästa the Curious Incident of the Dog in the Night-Time blivit liggande (de första 90% var ju jättebra!?). Börjar med den, torde vara en easy-breezy start.

Sockerråtta

Piffig partner-in-crime (frân we heart it)

Här i huset har det varit allmänt sockerstopp sen den 1:a september (med undantag för ett enda, men försvinnande gott, återfall). Den där sköna känslan som alla pratar om när sockerbegäret släpper har jag liksom inte känt så mycket av. Kanske lite i början. Men nu drabbas jag banne mig av blodsockerfall av att passera chokladskåpet (mais oui, det pedagogiska i att ha choklad hemma under ett sockerstopp kan diskuteras). Âterkommande dröm just nu är att jag är hemma hos min kompis Nigella och bakar chokladfondanter...

Sockerberoende is my middle name.

"Den vuxna kvinnan"

"I höst är 'den vuxna kvinnan' den trendigaste skönhetslooken, viket passar perfekt för alla kvinnor över 30". Mama, nu blev mitt âlderskrisande jag lite förvirrat... Vet inte riktigt om jag ska känna glädje över min nyvunna trendighet eller grina en skvätt över att jag tydligen hör till kategorin "den vuxna kvinnan" (vilket väl ändâ i skönhet(t)sreportage brukar innebära "rynkig och rätt slut som artist"?).

Tonight is the night!

Hâll i hatten, de slutkörda smâbarnsföräldrarna ska gâ pâ bio! Det var sâ länge sen sist att ingen av oss längre kommer ihâg vilken film vi sâg... Men ikväll smäller det, peppen pâ det alltsâ, yuppiee!

Inte helt lätt att hitta en knaskomedi/feel-good movie/romcom (orkar inte fokusera/analysera/grâta alltför mycket) pâ originalsprâk pâ vâr sida om stan... Det bidde i alla fall Crazy Stupid Love. Själva grejen, att gâ pâ bio, är i det här fallet större än filmen.

Ryan Gosling en français, ze horror!

Tillägg: Crazy, Stupid Love var faktiskt riktigt underhâllande.

le week-end

Frukost

Paris vs New York, a tally of two cities: le matin

Idag skulle jag dock inte ha sâ mycket emot att inmundiga en halvrutten banan till frukost (under förutsättning att det sker i New York).

Shoppingen och samvetet

Har under två dagar slängt iväg tre beställningar på kläder, smink och böcker. Detta måste betecknas som ett helt shoppinggalet veckoslut! Kan knappt minnas när det hände senast.

Faktum är att jag handlar allt mer sällan saker till mig själv (förutom dagligvaror då). Orken finns inte längre. Som (hej kliché!) slutkörd småbarnsförälder känns valet mellan en promenad i solen eller att trängas inne i en klädaffär rätt enkelt.

Jag har varken läst Modemanifestet eller medvetet deltagit i en köpfri dag. Men tidsandan har säkerligen också ett finger med i spelet. Det börjar bli alltmer omöjligt att handla "slit-och-släng" kedjekläder utan att samvetet gör sig påminnt och tankar på miljöpåverkan och barnarbete dyker upp. Och kvalitet kostar, så impulsköpen blir allt färre...

Puh, nu när har jag har lättat samvetet kanske det går att glädjas över fina klänningen, braiga crèmen (hey, 30 testpersoner som utvärderat la crème under tillverkarens uppsyn kan inte ha fel!;)) och alla böckerna som anländer på måndag!